hallonochhus

Jag misstänker att vår lilla Rut har fått kolik. Inte nödvändigtvis den allra värsta sorten, men ändock. Sedan igår kväll har Rutans gråtande eskalerat och jag har inte kunnat mata ett enda mål utan att hon har gråtit i timmar efteråt. Först trodde jag att det berodde på den nya nappen (och det var kanske den som startade det). Nu har jag gått över till den gamla nappen, men när hon har ätit hälften är det som att det tar stopp och gråten sätter in. Då är hon otröstlig i minst en och ibland upp till fyra timmar. Det är värst på kvällarna, då kan hon hålla på hemskt länge. Kvällarna har varit såhär de senaste veckorna, men det är först nu som det gäller alla mål på dygnet.  

Googlade på kolik och fick bland annat upp:

Symtom
Kolik kan kännas igen på en rad typiska tecken:

*Barnet gråter häftigt, ibland i flera timmar. Gråtattackerna kommer vid samma tidpunkt varje dag, oftast under kvälls- och nattetid. Barnet gråter utan synbar anledning.
*Barnet har ont i magen och drar ofta upp benen mot magen, som i kramp, under koliken.
*När barnet får ont vill det gärna suga och äta, även om det precis har ätit. Kanske för att det misstolkar smärtan för hunger. Här är det lätt att hamna i en ond cirkel eftersom barnet ofta får mer ont i magen om det äter för mycket.
*Mycket gasbildning i tarmarna.

Källa: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kolik/

Och, ja, Rutis passar in på varenda en av symptomen...

Saker som kan hjälpa och lindra kan vara ersättning som inte är baserad på komjölk, magmassage, ordentlig rapning efter varje mål, vyssning och sjungning, vagnpromenad, bilåkning, att sitta upprätt med mera.



Nu har Rut äntligen somnat på sin pappas morgonrock. Imorgon är det jag som ringer till BVC för att få lite råd och tips. Kanske kan vi prova en annan ersättning? Det riktigt skär i hjärtat när ens lilla bebis skriker så här förtvivlat. Något måste man ju kunna göra?

/e